Arthur "Likenäsarn"
Olsson
Skidor
Arthur Olsson föddes 1926 i Nyskoga och försörjde sig tidigt
som skogsarbetare. Han kom under 1940- och 50-talen att få sina
största idrottsliga framgångar som skidåkare för
först SK Bore, sedan för IFK Likenäs, Lesjöfors Skidklubb
och slutligen för Malungs IF. För SK Bore vann han två
DM på 15 kilometer åren 1945 och -46. Dessutomm tog han hem
ytterligare två DM under samma år men då i lagtävlingen.
Arthur tillhörde Likenäskamraterna från säsongen 1950. Första distriktsmästerskapet vann han med föreningen 1954 då han tillsammans med klubbkamraterna Knut Jansson och Sven Brattén hemförde terrängmästerskapet för Värmland vid tävlingarna i Munkfors.
Arthur tävlade i landslaget redan 1954 och han var med vid världsmästerskapen i Falun det året. I stafetten 4 x 10 kilometer var han tredjeman i det bronsvinnande laget med Sixten Jernberg, Per-Erik Larsson och Sune Larsson på de övriga sträckorna. Per-Erik Larsson på sista sträckan förlorade spurtstriden om silvret med Sovjets Vladimir Kusin med futtiga två sekunder och Finland vann. Själv växlade Arthur som trea i loppet över till urstarke Per-Erik Larsson på slutsträckan. Likenäsarn slog ryssen Kusnetsov med hela 58 sekunder på tredjesträckan. Ändå blev han distanserad av sträckans tvåa, norrmannen Stokken, med över en minut!
På 15 kilometer tre dagar innan stafetten hade Arthur varit med och slutade då som 24:e man. 1955 vann han med ny klubbadress ännu ett DM, nu individuellt på 15 kilometer. Samma år ställde han också upp för Lesjöfors SK i SM-tävlingarna. Facit blev en fjärdeplats på tremilen, en sjundeplats på femmilen och en 27:e på 15 kilometer.
Arthur var med vid vinter-OS i Cortina 1956. Han gjorde debut i olympiska spel med en elfteplats på femmilen och fler lopp än så gjorde inte Arthur i olympiska spel. Hemkommen från OS placerade sig sedan "Likenäsarn" på femte plats i Vasaloppet efter bland andra tredjeplacerade landslagskamraten Sixten Jernberg.
Källa: Boken Värmländska representanter i Olympiska spel, av Värmlands Idrottshistoriska Sällskap 2003